Historia

Läänemaas historia sträcker sig tillbaka ända till stenåldern när de första människorna bosatte sig på markerna som hade höjt sig från havet. Historiskt intressanta stenkistgravar finns det i Kaseküla och tarandgravar i Kõmsi och Poanse. Lämningar efter gamla fornborgar i Vatla, Kullamaa och på Palivere Hallimäe lämnar ett mäktigt intryck.

Troligtvis på 1200-talet bebyggdes kustområdet och öarna av svenskar. I trakterna kring Nuckö (Noarootsi), Odensholm (Osmussaar) och Ormsö (Vormsi) används svenska ortnamn ännu idag och spåren av den estlandssvenska kulturen, som växte fram i deras särpräglade slutna samhälle, syns här och var. Den estlandssvenska folkminoriteten lämnade Estland för Sverige under andra världskriget.

Det är medeltiden som kan kallas för Läänemaas storhetstid, när trakterna här tillhörde Ösel-Viks biskopsdöme. Biskopsdömets första centrum låg i Lihula, där fornborgens ruiner syns ännu idag. Under 1200-talets andra hälft flyttades centrumet till Hapsal (Haapsalu), därifrån man sedan regerade över biskopsdömet nära 300 år. Under den tiden hade Haapsalu nära kontakter med Rom och många andra dåtida europeiska centralorter.

Biskopsborgen i Haapsalu är fortfarande den största bevarade borgen i Estland.

Medeltiden gör sig påmind även i de, för Läänemaa typiska enskeppiga kalkstenskyrkorna som mestadels är byggda på 1200-1300-talet.

Från herrgårdstiden finns det olika typer av herrgårdsbyggnader bevarade i Läänemaa. Från arkaiska lantgårdsliknande herrgårdar, som Keskvere, till stora och ståtliga sådana som Suure-Lähtru, Vatla och Lihula.

Även om den första folkskolan öppnades i Läänemaa redan i mitten av 1600-talet överskuggades Läänemaas kultur- och utbildningsliv något av utvecklingen i Estlands rikare områden. 1800-talets Läänemaa var en torftig och efterbliven landsända utan någon större industriell utveckling, där den steniga och näringsfattiga jorden inte heller gynnade jordbruket. Därför blev det en bra grogrund för olika religiösa rörelser med olika frikyrkor och Estlands första baptistförsamling som grundades här. Det nationella uppvaknandet och etableringen av folkets sång- och spelsällskap nådde Läänemaa något senare än andra områden. Trots detta har Läänemaa gett Estland många viktiga kulturpersonligheter, som t.ex. kompositörerna Rudolf Tobias och Cyrillus Kreek, konstnären Ants Laikmaa och många andra.

Framväxten av kurorten Haapsalu på 1800-talet liksom anläggningen av järnvägen i början på 1900-talet gav trakten nya friska andetag.

Väder

Luft:
-

Närmare om väderprognos

Boka logi

Kalender

November 2017
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
European Union Regional Development Fund